Nyhetsbrev 2011-06-30

Riksrevisionen ifrågasätter hög nivå av medvetna bidragsbrott

Riksrevisionen har i rapporten Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? granskat vad som skett sedan Bidragsbrottslagen kom 2007. Assistansersättning ingår i granskningen.

Maria Söderberg, Riksrevisionen - "Vi ser inga belägg för att hälften av de felaktiga utbetalningarna är medvetet fusk"
Citat:

...ifrågasätter vi att så stor del av de felaktiga utbetalningarna skulle bero på medvetet fusk från den enskilde.

Det finns en risk för att regeringens styrning baseras på en föreställning om att omfattningen är större än vad det i verkligheten är, vilket kan det leda till felaktiga prioriteringar och allt för hög ambitionsnivå.

De bör se över sina bedömningar och se om det är rimligt att hälften av de felaktiga utbetalningarna skulle vara medvetna fel från den enskilde.

Vi bedömer att det straffrättsliga systemet för bidragsbrott inte är effektivt, vilket kan minska den förebyggande effekt som var regeringens huvudsakliga motiv till kriminaliseringen.

Maria Johansson, Ordförande DHR - "Låt inte kriminaliteten få avskaffa friheten i assistansen"
Citat:

det är absolut nödvändigt att man kommer tillrätta med de bedrägerier som finns och fastställer omfattningen, så att assistansen kan få synas som den fantastiska reform den är.

Kriminaliteten ger en helt felaktig bild av assistans och riskerar att göra att allmänheten betraktar assistansen som illegitim.

Handlar man i panik kan det bli helt fel. Risken som jag ser det är att man lägger förslag som begränsar och försämrar möjligheterna att ha en fungerande assistans, där tillvaron rutas in och individen begränsas.

Det har benämnts som fusk, men jag tycker det är alldeles för snällt att kalla detta fusk, detta är kriminalitet. Jag tror att kriminella alltid hittar kryphål.

Tidigare artiklar

Statskontoret föreslår åtgärder mot felaktiga utbetalningar

Statskontoret publicerar rapporten "Försäkringskassans handläggning av assistansersättning"

I rapporten Försäkringskassans handläggning av assistansersättning föreslår Statskontoret exempelvis att undantaget att lämna in tidsredovisningar ska avskaffas, att alla läkarintyg bör skrivas i en av Försäkringskassan utarbetad mall, mer tid bör läggas på kontroll av tidsredovisningar och ett nära samarbete med polisen bör upprättas enligt den sk Hallandsmodellen.

Offentlig lista på anordnare som sökt tillstånd

Det finns nu en lista på de nära 1000 assistansanordnare som sökte tillstånd mellan 1 januari och 1 april 2011.

Socialstyrelsen publicerar lista på assistansanordnare som sökt tillstånd

Även assistansanordnare som sökt tillstånd försent får fortsätta med verksamheten enligt Försäkringskassan
Citat:

Om en anordnare inte ansökt om tillstånd ska handläggaren kontakta den assistansberättigade genom att skriva ett kommuniceringsbrev och meddela att Försäkringskassan överväger att inte längre betala ut assistansersättning.

Om anordnaren då ansöker om tillstånd inom kommuniceringstiden (14 dagar samt tid för postgång) ….. kommer utbetalningen att ske även fortsättningsvis.

Tidigare artiklar

Information från Socialstyrelsen om tillståndsplikten

Försäkringskassan svarar på regeringsuppdrag

Försäkringskassan har lämnat sitt svar på regeringsuppdraget om arbetet med att skapa enhetlighet i bedömningar av grundläggande och andra personliga behov.

Försäkringskassan kräver mer resurser till specialiserade läkarutredningar och en vill se en utredning som syftar till ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Utöver detta beskrivs det pågående arbetet med att utveckla likformighet i bedömningen av grundläggande och andra personliga behov. Assistanskoll återkommer senare med en längre intervju med Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Försäkringskassan genomför ytterligare åtstramningar

Enligt CJ Advokatbyrå gör Försäkringskassan det nu blir ännu svårare att få assistansersättning när enbart aktiv tid räknas vid de grundläggande behoven.

Sofia Tedsjö, CJ Advokatbyrå - "Försäkringskassan har börjat räkna enbart aktiv tid vid grundläggande behov"
Citat:

Försäkringskassan håller på att ändra sin inställning vad gäller tidsberäkningen av de grundläggande behoven och nu återgår till att endast beräkna tiden för aktiva insatser.

De uppgifter som jag erhållit hittills är att huvudkontoret muntligen gått ut med de nya riktlinjerna men att inget Intermeddelande (IM) gått ut ännu.

Exempelvis vid beräkning av hjälpbehovet vid toalettbesök måste den enskilde ange exakt hur många minuter eller sekunder det tar för honom att sätta sig på toaletten, att torka sig etc. Tiden det tar för den enskilde att utföra sina behov räknas inte in. Inte heller kommer de moment då den enskilde behöver tillsyn eller motivering att beaktas.

Det kommer nu sannolikt att krävas att den enskilde har ett sådant hjälpbehov som motiverar rätt till assistans vid vart och ett av de grundläggande behoven för att kunna nå upp till 20 timmarsnivån.

Tidigare artiklar

Skärpning av lex Sarah från halvårsskiftet

Från 1 juli 2011 måste en assistansanordnare utreda alla missförhållanden enligt lex Sarah, informera kommunen om anmälan samt anmäla till Socialstyrelsen om missförhållandet eller incidenten bedöms som allvarlig.

Staffan Olsson, - "Lex Sarah gäller inte för assistansberättigade som är egna arbetsgivare"
Citat:

Lex Sarah blir nu mer lik Lex Maria, motsvarande lagstiftning i sjukvården. Anmälningsskyldigheten ersätts med en rapporteringsskyldighet där personalen ska rapportera alla missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden.

Vi vet ännu inte vad ett vanligt missförhållande är och hur det ska definieras.

När en assistansanvändare funderar på att anlita ett visst assistansföretag kan kommunal personal avråda med motiveringen att anordnaren har många anmälningar om missförhållanden. Jag uppfattar inte att lagstiftningen stoppar kommunal personals yttrandefrihet här.

Gäller Lex Sarah när den assistansberättigade är egen arbetsgivare?
- Nej, det gäller bara i yrkesmässigt bedriven verksamhet, alltså för juridiska personer.
Vad gäller för egna arbetsgivare?
- Då får assistansanvändaren själv driva frågan, hon/han har rätt att säga upp den assistent som inte sköter jobbet.

Tidigare artiklar

Ägarförhållanden i assistansbranschen juni 2011

Ägarförhållanden i assistansbranschen - juni 2011

Assistanskoll redovisar assistansanordnare med mer än 100 kunder/medlemmar, vilka ägargrupper som finns, vilka företag som ingår i respektive ägargrupp samt vilka företag som fått uppdrag som kommunala assistansutförare.

Statistik över större assistansanordnare 2008-2011

Nyligen förvärvades Blåvingen assistans av Humana Group och Rehabassistans av Olivia Holding. Detta innebär att ägarkoncentrationen fortsätter i assistansbranschen. Sedan 2007 äger tre riskkapitalägda koncerner en allt större del av assistansmarknaden. Assistanskoll visar statistiskt hur utvecklingen skett fram till idag och vilka företag som ingår i de olika koncernerna.

TEMA - Maktperspektiv i personlig assistans

Stefan Balogh, konsulent på BOSSE - "Jag möter många assistansanvändare som känner sig dominerade"
Citat:

Hon beskriver detta som påtryckningar från sina föräldrar och att hon inte kan välja sina assistenter fritt, vilket gör att hon nu inte kan välja högskola eftersom hennes släktingar vill bo i Stockholm.

Jag upplever att de som hunnit bli 55-60 år oftare anser att de måste göra saker som assistenterna tycker är roligt för att de ska stanna kvar.

Om någon annan går in och bestämmer för att assistansanvändaren ska få bestämma, har assistansanvändaren i praktiken två personer som bestämmer. Personen bör istället stödjas i att ta egna beslut.

Assistenten ska säga till assistansanvändaren vad han/hon anser, det anser jag är civilkurage.

Jag har en kille som har sina föräldrar som assistenter och där de säger att de måste fortsätta att vara detta för att kunna ha råd med huset, bilen och maten. Han tycker det är jobbigt men fogar sig.

Cecilia Blanck, Föreningen JAG - "Assistenters sociala behov får inte ta överhanden i assistansen"
Citat:

Om en gode man måste komma utifrån kan bli en dragkamp mellan samhället eller familjen om vem som har makten över personen, vilket vore olyckligt.

Många kan däremot ha dåliga erfarenheter av att försöka påverka sin omgivning, exempelvis om man vuxit upp i institutionella miljöer eller i en familj där man inte kunnat eller fått påverka något. Här handlar det mycket om att bygga upp ett förtroende.

Det kan vara en glidande skala, där assistenters behov av att umgås med varandra blir viktigare än vad assistansanvändarna vill. Det kan exempelvis ske om assistenter hos två olika assistansanvändare som umgås med varandra börjar planera saker tillsammans.

Vanliga frågor brukar vara om man exempelvis ska laga middag till tio personer, tvätta mammas strumpor eller tömma barnens brevlåda, här anser vi att utgångspunkten ska vara vad personen skulle ha kunna gjort utan sin funktionsnedsättning.

Emelie Samberg, assistansanvändare - "Har lärt mig att säga ifrån genom att diskutera med andra assistansanvändare"
Citat:

Om jag ville gå ut kunde assistenten exempelvis undra om han/hon verkligen var tvungen att göra det och tycka att det var jobbigt.

träffat andra assistansanvändare och pratat med dem om hur de gör, det hjälpte att diskutera tillsammans och få råd.

Då kan de exempelvis sätta på tv:n utan att fråga mig. Jag tycker det är lagom om de arbetar 70 procent av en heltid, då tröttnar man inte lika lätt på varandra, men då behöver de förstås ha ett annat jobb också.

Min syster har precis börjat arbeta lite som assistent. När hon arbetar blir det ett tillfälle att träffa och umgås, utan att någon annan assistent är med.

Kommande artiklar

  • Artiklar om bidragsfusk och om den omfattning som beskrivits i media är rimlig
  • Assistansberättigade berättar om hur de hanterar sin arbetsledarroll gentemot sina assistenter
  • Intervju med Försäkringskassan om deras utredning om enhetliga bedömningar för grundläggande och andra personliga behov
  • Intervju med Statskontoret om deras utredning om ökad säkerhet vid utbetalningar av assistansersättning

Om Assistanskolls nyhetsbrev

Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.

Annonsering på Assistanskoll

Sedan april 2010 kan du annonsera på Assistanskoll.
Om du vill att din reklam ska vara med läs mer här.

Faktabas med information om personlig assistans

I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.

Informationsguider för assistansanvändare

Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.

Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.

Guiden "Att arbeta som personlig" assistent ger assistenter information om kollektivavtal, anställningsvillkor med mera.

Jämför och välj bland 210 assistansanordnare

Assistanskoll listar 210 assistansanordnare, av dessa har 195 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 195 anordnarna har tillsammans 7 512 kunder, vilket motsvarar ca 38 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 72 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.

Uppskattningen baserar på 15 924 (april 2011) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3600 personer (dec 2010) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 53,5 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 72 procent av den icke-kommunala marknaden.

Statistik om assistans

Vi har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik

Kollektivavtal jämförs

Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)

Anordnare som nyligen valt att delta i Assistanskoll

  • Cia Assistans AB
  • Linnea Assistans AB
  • MPA Göteborg AB
  • NÄRA AB

Anordnare som nyligen uppdaterat sin profil

  • Albatross Personlig Assistans AB
  • AOM Assistans AB
  • Care Allomsorg AB
  • Corab Assistans
  • DVT Assistans AB
  • Enigheten Personlig Assistans AB
  • Human Touch
  • Kooperativet Viol
  • Livsanda - assistans med livsglädje
  • Livskomfort/AssistansService AB
  • ML Omsorgsspecialisten AB
  • Modern Assistans HB
  • Pater Assistans AB
  • Telge Assistans AB
  • Trea Assistans AB
  • V.A. Assistans AB

Uppdatera!

Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.

Trettioen Kommuner länkar till Assistanskoll

Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här

Kommuner som länkar till företagsprofiler på Assistanskoll

Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"

Länka till vår hemsida!

Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll

Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.

Senaste statistik om Assistanskolls nyhetsbrev

Nyhetsbrevet når ca 4 445 e-postadresser varav ca 345 är assistansanordnare och 950 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.

Ge oss synpunkter!

Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00,

Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77,

Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81,

Jag vill inte ha nyhetsbrevet

Om du inte vill ha nyhetsbrevet svara till epostadress nedanför med "nej tack".

Jag vill ha nyhetsbrevet

Om du har inte fått nyhetsbrevet direkt från oss, men vill prenumerera på det svarar du "ja tack" till algren.morgan@independentliving.org.


Skicka sidan till: