1 april 2016
Eftersom det är 1 april idag så ger vi en sammanfattning av vad som skulle kunna hända inom personlig assistans...
Nya LSS-utredningen – en bomb!
Så kom då direktiven till den efterlängtade LSS–utredningen. Och de var totalt oväntade. Istället för väntade besparingar ska det ske en återgång till de assistansbedömningar som gällde före 2008. Dessutom ska personlig assistans utökas och kunna beviljas till alla oavsett ålder.
Regeringen säger att de tagit till sig kritiken från FN och fd människorätts–kommissarien Thomas Hammarberg som menar att det inte går att backa från redan införda rättigheter eftersom det bryter mot FN–konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
– Därför vill vi sträva efter en återgång till de bedömningar som tidigare gällt, säger Sture Gladhammar, politiskt sakkunnig på Socialdepartementet.
Regeringen stannar dock inte där, de vill utveckla reformen så att alla ska få rätt till personlig assistans oavsett ålder. Sture Gladhammar fortsätter.
– Vi erkänner att en 65-årsgräns innebär åldersdiskriminering. Det finns en orättvisa i att man kan behålla assistansen om man fått den före 65 års ålder, när en 66-åring som får en funktionsnedsättning inte ens kan söka personlig assistans. Alla i ett samhälle måste få möjlighet att leva ett liv med goda levnadsvillkor.
Kritiken om ökade kostnader lär inte vänta på sig efter detta beslut. Regeringen säger att de är beredda på detta.
– Ibland måste man ha visioner om hur samhället ska se ut och våga ta nya steg i utvecklingen, säger Sture Gladhammar.
Virtuella modeller av goda levnadsvillkor ska skapas
Försäkringskassan har tillsatt en projektgrupp som ska skapa virtuella modeller av män och kvinnor med funktionsnedsättning i olika åldrar. I modellerna ska Försäkringskassans handläggare och den sökande kunna se hur de lever sina liv och var gränserna går för goda levnadsvillkor.
Modellen ska vara en av flera utgångspunkter när Försäkringskassan i en bedömning avgör hur mycket personlig assistans som behövs för att uppfylla goda levnadsvillkor.
I ett första steg ska handläggarna via VR–glasögon kunna se på de virtuella modellerna med sin smartphone. Efterhand som tekniken utvecklas ska mer avancerade virtuella modeller användas. Ett samarbete har inletts med Microsoft för att använda deras Hololens som är under utveckling berättar Per Arne Lewander, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
– I framtiden ska handläggaren tillsammans med den sökande kunna befinna sig i den virtuella miljön. Då kan den sökande se vilka rättigheter hen har och handläggaren kan tydligt visa den sökande var gränserna går för vad man får använda personlig assistans till.
Den ”goda institutionen” nytt pilotprojekt
För att minska de skenande kostnaderna i personlig assistans vill regeringen via pilotprojektet ”den goda institutionen” skapa ett mindre dyrt alternativ till personlig assistans.
Så kallade ”goda institutioner” kommer att starta som pilotprojekt i fem städer, Falköping, Borlänge, Nybro, Malmö och Gällivare. Kostnaderna ska minskas genom att assistenter delas mellan fem boende med varsin lägenhet i ett större boende med gemensamhetslokaler.
För att motverka att frihet och självbestämmande minskar på grund av delad personal ska assistenternas personligheter testas, särskilt i egenskapen omtänksamhet. Sture Gladhammar är politiskt sakkunnig på Socialdepartementet.
– Vetenskapliga resultat i en bortglömd studie av Socialstyrelsen i slutet på 70–talet visar att om en person känner stark omtänksamhet från omgivningen minskar behovet av självbestämmande. Detta är förstås omtvistad forskning men vi vill undersöka detta närmare.
Obekräftade uppgifter säger att projektledaren kan bli Gunnar Wetterberg som i en debattartikel i Expressen efterlyste just goda institutioner som ”öppnar sig mot omvärlden, som har den bästa och mest omtänksamma personal vi kan önska oss, och som erbjuder var och en av oss som flyttar dit ett liv som vi kan fylla med våra intressen”
Assistanskoll blir nätmäklare
I takt med att allt fler assistansbolag börsnoteras har det kommit önskemål om att kunna handla med dessa aktier via Assistanskoll. Därför startar vi 1 juni avdelningen Assistans-Trade.
Från 1 juni kan alla ha sina assistansbolagsaktier i en depå på Assistans-Trade. Vi förstärker också nyhetsbevakningen med en rekrytering från Dagens Industri och kommer varje vecka att ge färska analyser av aktier inom personlig assistans.
Börskurserna kommer hela tiden att kunna följas via rullande kurser högst upp på Assistanskolls hemsida.
Flera myndigheter har dock ifrågasatt den nya tjänsten. Finansinspektionen har pekat på risken att anställda på Assistanskoll själva ska handla med aktier i assistansbolag. Per Arne Bjuv är inspektör på FI.
– Det kan vara fråga om insideraffärer med tanke på hur nära kontakt personalen på Assistanskoll har med dessa bolag.
Institutet mot mutor är också oroat över risken att bolagen ska erbjuda aktieoptioner till anställda på Assistanskoll för att få fördelar i jämförelsetjänsten.
– I utbyte mot aktieoptioner skulle bolagen i gengäld tex kunna få höga tal i Assistanskolls tranparensindex, TI, och kanske till och med en guldstjärna, säger Lars Nissén på Institutet mot mutor.
Statsministern vill ta assistanspengar till nya JAS-plan
I en intervju i EKOT sade statsminister Stefan Löfven att besparingar på bland annat assistansersättning ska bekosta den nya generationen JAS-plan.
– Detta är nödvändigt i dagens säkerhetspolitiska läge, säger Stefan Löfven.
Finansminister Magdalena Andersson har tidigare sagt att det kan behöva sparas på assistansersättningen för att bekosta flyktingmottagande. De nya uppgifterna från statsministern har väckt ytterligare oro inom brukarrörelsen. Statsministerns pressekreterare Lena Bjarnmyr sade dock efteråt att även om pengar tas till nya JAS-plan ska kvaliteten i personlig assistans inte påverkas.
– Alla som behöver stöd ska få det. Detta handlar också om att dämpa kostnadsutvecklingen på områden där vi ser att kostnaderna ökar, tex sjukskrivningar och assistansersättning. Och i dagens säkerhetspolitiska läge när Gotland är helt oskyddat måste vi vända på varje kostnad, säger Lena Bjarnmyr.
Statsministerns pressekreterare sade även att regeringskansliet överväger att de assistansberättigade ska kompenseras när allmän värnplikt eventuellt införs. Då skulle de som då väljer att göra vapenfri tjänst kunna göra detta som personliga assistenter.
– Då skulle vi kunna växla kostnader för personliga assistenter mot arbetsinsatser av vapenfria värnpliktiga.
Kommunal föreslår att assistenternas dag införs
Kommunal föreslår att en dag om året ska vara assistenternas dag. Då ska rollerna kastas om och de assistansberättigade ska låta assistenterna bestämma arbetsuppgifterna.
Kommunals Ordförande har tidigare i sociala medier talat om att assistenter har för lite makt och att många känner sig ”nästan som slavar”. Karina Löfhjelm på Kommunal berättar att iden om assistenternas dag kom upp när man läste om den gamla högtiden Saturnalia i Romarriket. Då kastades rollerna om mellan slavarna och deras herrar under en veckas tid.
– En gång om året passade slavarna upp av sina herrar, rollerna blev omvända. På assistenternas dag kunde brukare och assistenter på samma sätt byta roller.
En vecka som fallet var i Saturnalia är dock lite lång tid säger Karina Löfhjelm.
– Vi ser det mer som en symbolisk handling.
Men om brukaren har planerat något den dagen då?
– Assistenternas dag skulle kunna planeras in så att alla vet om detta under en lång tid innan, då har man tid att förbereda sig. Sedan kunde dagen avslutas i en stor fest där man ger presenter till varandra precis som i Saturnalia i Rom.
Lägstanivå för personlig assistans utreds
I takt med att Sverige värnar sitt välfärdssystem genom att anpassa tex flyktingmottagandet till EU:s lägstanivå har regeringskansliet gett Riksdagens utredningstjänst, RUT, i uppdrag att utreda hur personlig assistans kan anpassas på samma sätt.
RUT har i sin tur gett i uppdrag till historiker på Malmö högskola att se hur stat och kommun före 1994, då LSS infördes, gav funktionsnedsatta medborgare stöd till en lägre kostnad än idag.
Historikern Annette Lejonskjöld som deltar i projektet berättar för Assistanskoll om en vanlig respons från äldre intervjupersoner. Hon citerar nittiofemåringen Fredrik Örnskalle, Ordförande i Socialnämnden i Skara på 1950–60–talet.
”Då var det självklart att familjen tog hand om familjemedlemmar som behövde hjälp. Vi på kommunen fick aldrig förfrågningar om sådana dyrbarheter som personlig assistans. Idag vill man ha assistans till allt – t o m på arbetsplatsen eller när man har småbarn. Under min tid som ordförande i socialnämnden hade de inga jobb. Inga barn heller och det gick ju bra det med! Varför ska de ha allt sådant nu? På vår bekostnad?"