Bengt Eliasson, Folkpartiet – ”Att vara delaktig i samhället bör vara ett grundläggande behov”

Bengt EliassonBengt Eliasson, ledamot i Socialutskottet, är mycket kritisk till att flera domar i Högsta Förvaltningsdomstolen kunnat försämra rätten till personlig assistans.
Det finns delar av det offentliga Sverige, som under föresatsen att man vill förtydliga LSS-lagstiftningen, är ute efter att försämra den.

Förstatliga assistansen

Bengt Eliasson är Folkpartiets talesperson i funktionshinderfrågor och en av de som skrivit under riksdagsmotionen En utvecklad och förtydligad LSS–lagstiftning. Han säger att hela partiet står bakom motionen som bland annat kräver ett statligt huvudmannaskap för LSS.
– Det har vi drivit länge, den kommunala ekonomin ska inte tillåtas påverka rätten till personlig assistans. Därför är det viktigt att få en statlig finansiering och att få bort 20–timmarsgränsen så att även de som idag har kommunalt beviljad assistans får den finansierad via staten.

Fler behov bör bli grundläggande

Folkpartiet har en funktionshinderpolitisk grupp som arbetar fram till 2017 och som leds av Maria Johansson. De har lämnat delrapporten ”Omsorg som kväver – förväntningar som lyfter” där det bland annat sägs att de grundläggande behoven bör utökas från dagens fem. Bengt Eliasson håller med.
– Till de grundläggande behoven bör enligt vår mening också räknas behov av att kunna vara delaktig i samhället, till exempel att arbeta, studera eller ha annan meningsfull sysselsättning, att vara förälder eller ha förtroendeuppdrag. Ett sådant tillägg i lagen skulle innebära en återgång till de ursprungliga intentionerna i LSS.

Lagstiftningen är på glid

Den viktigaste frågan anser dock Bengt Eliasson är assistansbedömningarna och att få ett förtydligande i lagstiftningen när det gäller grundläggande behov.
– Det har kommit domar från Högsta förvaltningsdomstolen(HFD) som gör det svårare och svårare att få assistans. På grund av förändrad rättspraxis drar inte bara Försäkringskassan utan även många kommuner in och förändrar assistansen.
Vilka domar tänker du på?
– Dels Regeringsrättsdomen 5321-07 från 2009 som säger att enbart integritetsnära delar av grundläggande behov ska vara grund för att få assistansersättning och dels domen 3527-14 från juli i år som säger att det femte grundläggande behovet om ingående kunskap bara ska beviljas vid psykiska funktionsnedsättningar.
Bengt Eliasson är mycket kritisk över att det nu kommer ytterligare en dom och att Försäkringskassan säger att detta kommer att leda till att fler kommer att förlora sin assistansersättning
– Eftersom det inte ligger några politiska beslut bakom de här praxisförändringarna, måste lagen ses över så fort som möjligt. Lagstiftningen är på glid, sakta men säkert gör man försämringar på ett område som jag inte uppfattat att någon politiker velat.
Varför agerade inte alliansregeringen mer för att stoppa den förändrade rättspraxisen efter domen 2009?
– Det berodde på att det var 4 partier som skulle komma överens. Det är väl ingen större hemlighet att detta är frågor där alliansens olika partier har lite olika syn. Inte enbart om analysen av rättspraxisen och vilka effekter på åtgärder som behövdes utan också om vilka ekonomiska effekter, inte minst på kommunerna, det skulle få. Detta innebar att man valde att inte genomföra något mer än en tänkt kommande utredning som nuvarande regering nu delvis genomför.

Politiska signaler påverkar hela samhället

Bengt Eliasson tror att ekonomiska skäl ligger bakom utvecklingen med den förändrade rättspraxisen.
– Jag har varit kommunpolitiker och vet hur viktig budgetdisciplin är. Om inte en koppling skulle finnas vore det ganska obegripligt att en domstol går in och gör de här bedömningarna.
Hur ser du på att det allmänna ombudet för socialförsäkringen drev den senaste domen till HFD?
– Det finns uppenbarligen, hur ska jag uttrycka mig, delar av det offentliga Sverige som under flaggen att man vill ha ett förtydligande är ute efter att försämra. Det är min högst personliga åsikt och man har säkert fina skäl att driva detta. Men uppenbarligen är lagstiftningen för tunn om det kan glida iväg så här utan att politikerna har ändrat några förutsättningar. Det gör mig mycket upprörd.
Vissa säger att det finns politiska signaler om att kostnaderna måste ner…
– Det är klart, bara i förra veckan sade finansminister Magdalena Andersson att assistansersättning kan vara något som det ska sparas på. Sådana uttalanden tar direkt i myndigheternas handläggningar.
Påverkar det även domstolar?
– Det ska inte göra det, men också domstolarna bemannas av vanliga människor, det är klart att möjligheten finns att även de påverkas.

Oacceptabelt uttalande från finansministern

Finansminister Magdalena Anderssons uttalande om att det kan behöva sparas på assistansersättning för att bekosta flyktingmottagandet är oacceptabelt säger Bangt Eliasson.
– Det är fullständigt orimligt, statsbudgeten innehåller så många olika konton. Att då börja med de med störst behov, som redan lever i eller i kanten på utanförskap, och är helt beroende av sin assistansersättning är orimligt. Det finns en lång rad myndigheter man skulle kunna lägga generella sparbeting på.

Om att schablonbeloppet höjs med bara 1,4 %

I regeringens statsbudget framgick det att assistansersättningens schablonbelopp kommer att höjas med 1,4 % varje år, vilket även skrevs in i förordningen om assistansersättning. Guy Lööv på Socialdepartementet motiverar i en intervju detta med att man måste få kontroll på kostnadsutvecklingen. Bengt Eliasson är kritisk.
– Jag undrar vad det är de inte är kontroll på, om han sagt att vi måste få ner kostnaderna hade det varit mer korrekt. Försäkringskassan och andra instanser säger att fusk och överutnyttjande är nere på ett minimum just nu.
Samtidigt var det en alliansregering som 2014 minskade anslaget till schablonbeloppet till den här nivån, hur ser du på det?
– Det stämmer att bollen sattes i rullning då, det var olyckligt. Samtidigt var det lite andra tider, med många avslöjanden om fusk och kriminalitet i branschen. Även om det var fel kanske det var mer rättvist då. Det kan vara rätt att pressa ur luft ur systemet ibland men nu måste uppräkningen återställas.
I Folkpartiets skuggbudget för 2016 föreslås det dock att lika mycket ges till assistansersättning som regeringen föreslår.
Hur kommer det sig om du anser att uppräkningen med 1,4 % är för låg?
– Varje budget är en förhandling mellan en rad olika utgiftsområden och verksamheter. Tyvärr nådde jag inte ända fram i år och resultatet blev precis som du beskriver. Jag skall till nästa år ta fram en modell för Folkpartiet som kan föra hela LSS/assistans-budgeten till ”normalnivåer”. Detta arbetar jag med nu. Det innebär att vi kommer att återkomma med en hållbar budget för området.

Vill stoppa efterskottsbetalning

Försäkringskassan vill införa efterskottsbetalning av assistansersättning 1 okt 2016, detta anser Bengt Eliasson vore för hårt mot mindre assistansanordnare.
– Jag har lämnat in en interpellation till ministern om detta. Det blir ett för hårt slag mot små assistansanordnare. De stora är jag inte så bekymrad över, de har kapital men de små har inte alltid det.
Vad borde göras?
– Införandet av efterskottsbetalning borde stoppas, jag har inget emot att detta ses över, men då måste man göra det i samråd med små aktörer.
Borde små anordnare undantas?
– Det kan vara en lösning, om efterskottsbetalning införs som Försäkringskassan planerar nu kommer många små aktörer och kooperativ att bokstavligt slås ihjäl.

Om den kommande utredningen

Bengt Eliasson förväntar sig en rejäl översyn i den kommande utredningen om LSS som regeringen sagt att man vill starta i början på 2016.
– Jag har drivit på att den här ska komma, den bör vara bred och parlamentarisk. Den bör ha med brukarperspektiv i sitt arbete. Utgångspunkten bör främst vara att stärka och förbättra LSS, inte att titta på kostnader. Direktiven i första hand utgå från rättigheter och att stärka lagstiftningen
Vill du se blocköverskridande överenskommelser?
– Det är nödvändigt, detta är ett område som bör hålla under lång tid, på samma sätt som energi, försvar och pensionssystem. Personer med de här behoven ska inte vara beroende av politisk majoritet, säger Bengt Eliasson.

Bengt Eliasson intervjuades av Kenneth Westberg 2015-11-03

Vidare läsning

2015/16:1471 En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning
Socialutskottet Motion 2015/16:1471 av Barbro Westerholm m.fl. (FP)

Interpellation om efterskottsbetalning från Bengt Eliasson till Barn, Äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér

Skicka sidan till: