Brukarrörelsen reagerar på ISF:s rapport

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), konstaterar i rapporten Assistansersättning och kommunala stöd till personer med funktionsnedsättning att fler får avslag på nyansökningar och att antalet personer som får sin assistansersättning indragen ökat till ca 300 per år.
Samtidigt säger ISF att de totala kostnaderna fortsätter att öka och vill därför se en utredning av hur ambitionen om delaktighet och de ökande kostnaderna ska balanseras i förhållande till varandra.

Assistanskoll frågar IfA och STIL om vad de anser om ISFs rapport. Klicka på frågorna nedan.

Sophie Karlsson
Sophie Karlsson
Verksamhets-ansvarig i IfA Intresse-gruppen för assistans-berättigade
Jonas Franksson
Jonas Franksson
STIL, stiftarna av Independent-living


















FRÅGOR

1. Vad anser du om ISF-rapporten "Assistansersättning och kommunala stöd till personer med funktionsnedsättning"?
2. ISF-rapporten konstaterar att antalet personer som förlorar sin assistansersättning pga 20-timmarsgränsen vid en omprövning ökade från ca 40 år 2006 till ca knappt 300 under åren 2011 - 2013. Andelen som får avslag vid nyansökan av assistansersättning ökade från knappt 40 % år 2006 till ca 60 % år 2013. Vad anser du om detta?
3.ISF-rapporten säger att de flesta som får sin assistansersättning indragen beviljas efterföljande år andra stöd från kommunen, främst enligt LSS. Vad anser du om det?
4. ISF-rapporten bedömer att 30-50 personer/år av som förlorar sin assistansersättning pga 20-timmarsgränsen och knappt 40 % av de som fått avslag vid nyansökan inte har någon LSS eller SoL- insats året efter. Hur ser du på det?
5.ISF-rapporten föreslår (i samband med att andra personliga behov diskuteras) att lagstiftaren bör utreda hur ambitionen om delaktighet och ökad kostnadsutveckling ska balanseras i förhållande till varandra. Hur ser du på det?
6. ISF-rapporten säger att man bör överväga att enbart bevilja assistans efter funktionsbehov och slopa diagnoserna som kriterier för att bevilja assistans. Hur ser du på det?
7. ISF-rapporten föreslår att Försäkringskassan bör skapa större enhetlighet i beräkningsmodeller, hur avdrag görs och hur beslut om assistansersättning motiveras. Hur ser du på det?
8. ISF-rapporten säger att det är ett problem att det förekommer dubbla utredningar kring en person i kommunen och på Försäkringskassan. Vad anser du om det?
9. Hade du väntat dig något annat av ISF-rapporten?
10. Hur ser du på STIL alternativa rapport "Innan levde jag, nu existerar jag"som beskriver följder för nio personer som förlorat sin assistansersättning?
11. Är det något du vill tillägga?

1. Vad anser du om ISF-rapporten?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson
Rapporten motsvarar vad man kunnat förvänta sig och bjuder inte på några överraskningar.
STIL
Jonas Franksson

Den är ungefär som jag förväntade mig, förutom meningen om kostnadsutvecklingen vilken är anmärkningsvärd då den ligger utanför ISF:s uppdrag och politiserar hela utredningen på ett olyckligt sätt. Utredningen säger att majoriteten av de som förlorar statlig assistansersättning får andra insatser, men de har ingen möjlighet att säga något om kvalitén på dessa insatser. Att det skulle bli så visste vi, men det är ändå djupt olyckligt, då vår och den övriga funktionsrörelsens kritik handlar om just den undermåliga kvalitén och omfattningen på dessa insatser och den rättsosäkerhet som finns ute i kommunerna. Riksdagens väntan på ISF:s rapport har gjort att vi förlorar en massa tid och resultatet av den gör i värsta fall att vi fortsätter att förlora tid. Situationen i många av Sveriges kommuner är alarmerande och måste lösas nu.


2. ISF-rapporten konstaterar att antalet personer som förlorar sin assistansersättning pga 20-timmarsgränsen vid en omprövning ökade från ca 40 år 2006 till ca knappt 300 under åren 2011 - 2013. Andelen som får avslag vid nyansökan av assistansersättning ökade från knappt 40 % år 2006 till ca 60 % år 2013. Vad anser du om detta?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson

Det bekräftar det som många assistansberättigade upplever, nämligen att bedömningarna av rätten till assistansersättning blivit hårdare. Det är oroväckande och olyckligt om kraven blir så höga att personer som har omfattande assistansbehov hamnar utanför rättigheten och därmed mister möjligheten att kunna leva ett liv med goda levnadsvillkor. För många är assistansersättning en förutsättning för att kunna leva ett bra liv, och utan assistansersättning blir man hänvisad till insatser som inte kan tillgodose assistansbehoven.

STIL
Jonas Franksson

Ja, detta visste vi ju om. Situationen är kritisk eftersom kommunerna inte har någon beredskap och våra rättigheter i slutändan avgörs av storleken på den kommunala budgeten. Det är oacceptabelt.


3. ISF-rapporten säger att de flesta som får sin assistansersättning indragen beviljas efterföljande år andra stöd från kommunen, främst enligt LSS. Vad anser du om det?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson

Sannolikt är att personer som varit beviljad assistansersättning har rätt omfattande funktionsnedsättning som medför behov av någon form av insats för att kunna leva sitt liv med god kvalitet. Det är bra att insatser i sådana fall beviljas. En del av IfAs medlemmar berättar om situationer då de insatser som beviljas genom LSS och SoL inte är tillräckliga för att tillgodose det hjälpbehov man har och det är inte acceptabelt. Om personlig assistans beviljas via beslut från kommunen enligt LSS så ska den insatsen, precis som assistansersättning, beviljas i tillräcklig omfattning för att assistansbehovet ska täckas och målsättningen med lagstiftningen ska uppnås.



STIL
Jonas Franksson
Ja det kände vi också till och vi påpekade också det direkt, då ISF fick uppdraget, att detta var ett ofullständigt och otillfredsställande uppdrag, då det är kvalitén och omfattningen på insatserna från kommunerna som borde undersökas.

4. ISF-rapporten bedömer att 30-50 personer/år av som förlorar sin assistansersättning pga 20-timmarsgränsen och knappt 40 % av de som fått avslag vid nyansökan inte har någon LSS eller SoL- insats året efter. Hur ser du på det?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson

Det är svårt att säga något generellt om detta eftersom det kan ha många olika orsaker. Det är först utifrån enskilda fall som man kan uttala sig reellt om detta är korrekt eller inte. För att beviljas assistansersättning krävs dock en omfattande utredning av omfattande funktionsnedsättning och behov. Att gå från att ha assistansbehov till att inte har några insatser alls låter därför märkligt, men i enskilda fall kan det vara en korrekt bedömning, om t ex hälsotillståndet ändrats. Det händer emellertid sällan, enligt vår erfarenhet. IfA befarar att det i några av fallen skett felbedömningar av hjälpbehov eller att man som enskild blir beroende av anhörigas stöd i vardagen, vilket skapar ett oacceptabelt utanförskap.

STIL
Jonas Franksson

40% är en väldigt hög siffra så detta är något som jag studsar på, men ISF verkar snarare släta över det hela. 30-50 personer känns som siffror i underkant, men oavsett det så är det jobbiga siffror, eftersom jag vet att bakom dessa siffror finns människor, varav många fått sina liv sönderslagna.


5. ISF-rapporten föreslår (i samband med att andra personliga behov diskuteras) att lagstiftaren bör utreda hur ambitionen om delaktighet och ökad kostnadsutveckling ska balanseras i förhållande till varandra. Hur ser du på det?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson

IfA uppfattar det som att ISF menar att delaktigheten riskerar att bli för dyrt, vilket vi förstås ifrågasätter å det starkaste! Personlig assistans är en rättighetslagstiftning, därtill kommer t ex vår grundlag och FN-konventionen, som alla syftar till att stärka enskilda individers lika rättigheter och delaktighet i samhället. Ekonomiska begränsningar får inte begränsa människans möjlighet till delaktighet.

STIL
Jonas Franksson

Det gör mig upprörd och sorgsen. Människors delaktighet är ingen ambition utan något självklart i ett demokratiskt samhälle. Att inte ISF förstår detta är tragiskt. Det är därför vi driver idén om ett medborgargolv. Ett liv i frihet är så grundläggande att många inte förstår att det är något som idag kan kompromissas bort av kostnadsskäl. Om ISF vill få förslag på var samhället kan spara pengar så är det bara att höra av sig, att t.ex. dela upp socialförsäkringarna på tre olika huvudmän ger en onödigt dyr administration, men mänskliga rättigheter ska vi inte spara in pengar på. Denna mening går också helt emot Stefan Löfvens regeringsförklaring där han sa: ”Hinder för människors delaktighet i samhället ska rivas. Det är en fråga om jämlikhet och rättvisa”, så jag hoppas att ISF får en uppläxning för detta.


6. ISF-rapporten säger att man bör överväga att enbart bevilja assistans efter funktionsbehov och slopa diagnoserna som kriterier för att bevilja assistans. Hur ser du på det?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson

Diagnos är idag ett kriterium för att tillhöra personkrets 1 och 2 men inte för att bevilja personlig assistans. En prövning av grundläggande behov måste alltid ske, vilket utgår från assistansbehovet, inte diagnos. IfA har inte sett behov av ändringar i rekvisiten för personkretsen.

STIL
Jonas Franksson

Personlig assistans bör alltid utgå ifrån vilken hjälp du behöver i livet, allt annat tillhör ett gammalt medicinskt tankesätt. Detta gäller också de grundläggande behoven som inte kan klockas i minuter och sekunder som de görs idag. Det är ovärdigt och förnedrande. Behöver du assistans kontinuerligt under dagen ska du naturligtvis ha rätt till statlig assistansersättning, såhär tänker ISF rätt.

7. ISF-rapporten föreslår att Försäkringskassan bör skapa större enhetlighet i beräkningsmodeller, hur avdrag görs och hur beslut om assistansersättning motiveras. Hur ser du på det?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson
Det är nödvändigt att sträva efter detta, eftersom beslutet inte ska vara beroende av vilken handläggare man får. Det är viktigt att komma ihåg att det alltid handlar om individuella bedömningar och att alltför snävt sträva efter enhetlighet kan leda till generalisering och strukturer som inte är anpassade efter individuella förutsättningar, så med det förbehållet ser IfA positivt på större enhetlighet.
STIL
Jonas Franksson
I Sverige är vi ibland så inriktade på att alla ska behandlas lika, så det blir viktigare att alla behandlas lika illa, än att människor får sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Det är klart att det är viktigt för rättssäkerheten att det går att förstå hur ett beslut fattas, men det viktigaste är ju att det blir ett bra beslut. Sedan är det ju totalt rättsosäkert att det är handläggaren som själv fyller i pappren under samtalet vid en omprövning. Det skapar en stark känsla av maktlöshet, där du aldrig är säker vad handläggaren skriver. Detta måste ju såklart åtgärdas så att den som ansöker eller omprövas är helt säker på att uppgifterna som ligger till grund för beslutet är korrekta.

8. ISF-rapporten säger att det är ett problem att det förekommer dubbla utredningar kring en person i kommunen och på Försäkringskassan. Vad anser du om det?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson
En ansökan hos vardera myndigheten innebär också att vardera myndigheten behöver göra sin egen utredning. Problematiskt blir det om den ena utredningen skiljer sig markant från den andra. Det visar i sådana fall på stor rättsosäkerhet. Resultatet från de båda utredningarna borde bli lika, men den mänskliga faktorn spelar alltid in.
STIL
Jonas Franksson

Det är klart att olika huvudmän skapar onödigt mycket administration. Samtidigt har vi ju sett att staten kan hitta på en massa tokigheter för att slippa ta ansvar och då är det väldigt viktigt att kommunen, som är vårt skyddsnät idag, fortfarande kan ge personlig assistans. Det finns dock vägar för att minska på administrationen och samtidigt förstärka individens rättigheter och jag är övertygad om att det är rätt väg att gå.

9. Hade du väntat dig något annat av ISF-rapporten?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson
Nej, vi hade inte förväntat oss annat än det redovisade resultatet.
STIL
Jonas Franksson
Jag tycker att det är intressant att ISF inte nämner FN-konventionen en ända gång, samtidigt som den är fullständigt central i funktionsrörelsens värld. Det finns inget resonemang kring om Sverige bryter mot konventionen eller om att människor har förlorat mänskliga rättigheter. Detta hade jag inte heller förväntat mig, men det säger något om hur långt den teoretiska värld där våra rättigheter formuleras står från den praktiska värld där våra rättigheter bedöms. Det är inte bra. Det svenska samhället måste bli mycket bättre på att förstå och tillämpa mänskliga rättigheter och vi i funktionsrörelsen måste bli bättre på att förstå och omstöpa det svenska samhället utifrån var det befinner sig.

10. Hur ser du på STIL alternativa rapport "Innan levde jag, nu existerar jag"som beskriver följder för nio personer som förlorat sin assistansersättning?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson
Rapporten lyfter viktiga aspekter som IfA känner väl igen. Den vittnar om hur viktig assistansersättningen är och hur assistansberättigades livssituation kan förändras drastiskt från en dag till en annan och hur livsutrymmet krymper. Den visar på en samhällsutveckling som vi inte önskar se.
STIL
Jonas Franksson

Vi gjorde rapporten eftersom den var nödvändig, då vi visste att ISF:s rapport inte skulle kunna svara på den viktigaste frågan: vad som faktiskt händer med människor som förlorat assistansen. Vi har inte alls haft samma tid och resurser som ISF men jag är väldigt stolt över resultatet. Det är en mycket viktig rapport.

11. Är det något du vill tillägga?

Intressegruppen för assistansberättigade,
Sophie Karlsson
Sammantaget finns några viktiga aspekter som våra politiker och myndigheter måste ta itu med. Till att börja med måste samhället inkludera alla medborgare. För detta förutsätts stödinsatser som kan tillgodose det assistansbehov/hjälpbehov som den enskilde har. Om man t ex anses inte ha rätt till assistansersättning, så måste de övriga insatser som står till buds, vara så utformade att de motsvarar vad den enskilde anser sig behöva för att leva ett självvalt liv.
STIL
Jonas Franksson
-

Skicka sidan till: